Intuitionen har fungerat igen.....

Jag är en otroooligt överbeskyddande kattägare och oroar mig mer än jag måste - detta är jag väl medventen om och jag och försöker jobba på dagligen på att bli bättre. Svårt när man bryr sig så mycket om dom och är rädd att det ska hända dom något.

Idag släppte jag ut missarna vid ca 08.30-tiden Dom brukar komma hem - äta lite - gå ut igen och springa in och ut, men idag kom bara Saga farandes fram och tillbaka. Ingen Baltazar....

Jag försökte lugna mig själv och säga åt mig själv att han bara är ute och har det kul nu när det är plusgrader och allt. Magkänslan sa "nu har det hänt något - han brukar komma hem då och då och nu avviker han från sitt normala beteende". Jag försökte mota bort den känslan och försökte hålla mig positiv och inte oroa mig för mycket. Gick ut och ropade flera gånger.... ingen Baltazar.

Vid 12.20-tiden funderade jag på om jag varit så förvirrad att jag släppt in honom tidigare, men glömt det. Jag gick upp på övervåningen för att kolla. Då ser jag honom komma gående ute genom fönstret. Jag ljuger inte när jag säger att jag sprang till ytterdörren och öppnade. Vad möter mig? Tilltuffsad katt med tappat halsband. Han var alldeles grå av smuts i ansiktet och alldeles tuffsig på båda sidorna. Slagsmål..... Vi har ett gäng okastrerade hankatter här på landet  som hela tiden återkommer för att ställa till bråk..... Tänk om alla kattägare kunde ta sitt ansvar och kastrera katterna istället.... Ja ja - det verkar ha gått bra vad jag kan se i alla fall den här gången. Har klämt och känt och han reagerar inte på att det skulle göra ont någonstans ännu i alla fall.

Ännu en gång fungerade alltså min intuition och magkänslan hade rätt...

Kanske sitter du nu och skrattar över hur man kan bete sig som mig, men jag ska säga att det är riktigt jobbigt. Jag kan inte styra över det själv fast jag försöker. Katterna älskar att vara ute så det får dom vara även om mitt inre gärna hade haft dom inomhus konstant bara för att det inte ska kunna hända dom något.... men det funkar inte och jag vill inte ta ifrån dom deras lycka.

Jag älskar mina katter!   

Någon som känner igen sig i mig? Finns det fler därute som jag? Eller har du tips på hur man kan sluta oroa sig - skriv en kommentar!

Önskar alla en underbar fredag!

Kram Malin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja att det varit stiltje här i bloggen är ju bara förnamnet.... Mitt sinne och min kropp har varit lite upptaget. Si sådär 9 månader och lite till. Lade energin under denna tid på annat än att blogga. Resultatet?! Evig kärlek!!! Det absolut bäst...

Idag har Pärlan flyttat    Jag vet att han får det bättre nu när han slipper vara hackkyckling i hönsflocken här hemma. Han får nu bo med tre egna Hedemoradamer. Blev så tomt här eftersom han tytt sig till mig då han var utanför i flocken. Glad dock ...

Nu har lilla Märta somnat in....   Märkte i lördags morse att hon återigen inte mådde bra. Hon fick ju äggledarinflammation i höstas och efter första antibiotikakuren blev hon bra. Dock återkom besvären vid 1:a advent och det blev ytterligare en ...

Går du i tankarna att skaffa kanin?   Lena på Nygårds är en tjej som har jättefina Gotlandskaniner (6st) och Lejonhuvade (3st) som hon behöver få nya hem till. Fyra av gotlandskaninerna har genbanksintyg.   http://nygards.bloggagratis.se/2012...

Vårkänslor! Underbara solen hittade hit idag från klarblå himmel!!  Vi har tom haft plusgrader!!   Susanna skulle ha kommit hit och masserat mig idag, men hon fick hoppa in och jobba istället då personal på hotellet blivit sjuk. Jag som hade se...